Akkermansia Muciniphila – lär känna ditt mikrobiom
Akkermansia municiphila (A.M.) är en av nyckelfigurerna i tarmens ekosystem. Den viktigaste funktionen är att den är antiinflammatorisk.
Texten är fritt översatt från Dr Marc Hayman funktionsmedicinsk specialist, med kommentarer av Ingalill Vestman funktionsmedicinsk praktiker i kursivt.
Våra bakterier på olika slemhinneområden och på huden har visat sig vara viktiga för hälsan. En obalans i mikrobiomet kan visa sig med olika besvär och ge både akuta sjukdomar och mera låggradiga inflammationer som kan vara grundorsaken till autoimmuna sjukdomar
Det finns till och med olika bakteriersystem i olika delar av kroppen. Huden har en samling, luftvägarna har sina, liksom tunntarm och tjocktarm. Även vagina har sina så kallade goda bakterier som behövs för att upprätta en frisk miljö. Dessa tarmbakterier stödjer olika viktiga funktioner i kroppen som att producera vitaminer och mineraler, reglera immunförsvaret, hjärnans funktion, vår metabolism, vårt blodsocker, skydd mot cancer och övervikt.
Du har säkert hört talas om hur viktiga lactobakterier och bifidobakterier är, det har visat sig att det även finns mängder av andra bakterier som är viktiga för mikrobiomets mångfald och på så sätt hälsan. Två av de man idag anser vara bland de viktigaste bakterierna i tarmen är just Akkermansia Municiphila och Faecalibacterium Prausnitsi.
Vad är Akkermancia Municiphila och hur fungerar de?
Akkermancia M. bör utgöra 1,5% av alla miljarder bakterier som ska finnas i tarmen för att ha ett optimalt fungerande mikrobiom. (1) (2)
A.M. tycker om slemmet som produceras i tarmslemhinnan, och när bakterien äter slemmet så stimuleras tarmen att bilda ny frisk slemhinna.
För lite eller ingen förekomst alls av dessa bakterier är kopplade till kroniska besvär som övervikt, Alzheimers, ökad insulin resistens, metabolt syndrom, cancer och ökad inflammation i kroppen. (3)(4)(5)
Olika saker kan sabotera mikrobiomet i tarmen, det kan vara stress, läkemedel som antibiotika, surhetsreglerande medel, fel kost för mycket socker och för lite fibrer.
Akkermansia muciniphila äter mucin
Mucinet är slemmet som bildas i slemhinnorna. Det är ett glykoprotein som bildar en barriär av slem och skyddar mot maginnehållets sura miljö. En biprodukt när bakterien tillgodogör sig slemmet, blir två kortkedjade fettsyror SCFA, Propionat och Acetat. Dess ämnen göder i sin tur de slembildande cellerna och även de epitelceller som utgör tarmens slemhinna. A.M. bakterier producerar dessutom butyrat – smörsyra, som ger näring till tarmens celler.
Dessa SCFA stärker limmet (tight junctions) som håller ihop cellerna i tarmen. Detta lim hindrar att oönskade ämnen inte släpps igenom ut till blodet. Tarmslemhinnans barriär är som ett kaffefilter, det släpper igenom det goda (kaffet) och stoppar resten från att komma ut i vätskan. Resten representerar allergener, endotoxiner, avföring och partiklar från maten och det goda representerar makro (protein, fett och kolhydrater) och mikronutrienter (vitaminer, mineraler och antioxidanter) i maten.
Kunskapen runt A.M. är en relativ ny upptäckt. Det har visat sig att förekomst av bakterien i tillräckliga mängder är relaterad till bättre metabolisk hälsa, bättre mag-tarmhälsa och bättre immunförsvar jämfört med dem som har lägre eller ingen förekomst av bakterien. Det är tyvärr ganska vanligt med låga nivåer eller ingen förekomst alls, när man ser resultat av tester på mikrobiomet.
Akkermansia Muciniphila och kroniska sjukdomar
Det tunna lager av epitelceller i tarmen är det enda som skiljer din kropp och ditt immunförsvar från det som pågår i din mage. Otillräcklig mathållning, alkohol, stress, ohälsosam livsstil, antibiotika och vissa andra läkemedel kan sabotera epitelcellerna och skapa en läckande tarm.
Därför är Akkermansia en effektiv aktör som prevention och som ett verktyg vid kroniska sjukdomar. Dessa SCFA metaboliter, ger mat till mag-tarmslemhinnorna och på så sätt stärks tarmbarriären och hindrar mat och proteiner att läcka igenom. Som ett resultat produceras antiinflammatoriska molekyler och inflammation reduceras.
De flesta studier är gjorda på djur, men det finns även beskrivet om att högre nivåer av Akkermansia hos människor ger positiva hälsoeffekter. Det behövs flera studier. (2)(3)(4)(5)(7).
◊ Övervikt o fetma
WHO har i många år påpekat vikten av att häva epidemin av övervikt för folkhälsans skull.
Den stora boven är västerländsk mat, med processad mat, för stora mängder växtbaserade fetter, låg nivå av fiber, bär rotfrukter och grönsaker i kosten, allt detta tillsammans ger för dåligt med biologisk mångfald i mikrobiomet. Låga mängder A.M. är korrelerad till övervikt och högt BMI i studier på både människa och djur. (4)
En studie visade att överviktiga som hade högre nivåer av A.M. hade mera hälsosamma kliniska värden på blodsocker, kroppsfett och insulinkänslighet efter 6 veckors kalorirestriktion jämfört med dem som hade lägre nivåer av Akkermansia. Att öka mängden A.M har också visats ge lägre blodfetter, viktnedgång, lägre nivåer av inflammation och insulinresistens hos möss. (9)
◊ Diabetes typ 2
Ökat intag av processad mat, raffinerade kolhydrater och socker har visat negativa hälsoeffekter som Diabetes typ 2. Att öka A.M. kan vara ett användbart verktyg för att åtgärda Diabetes typ 2. (13)
Det finns evidens för god effekt på högt blodsocker hos typ 2 Diabetiker. En studie på Metforminbehandlad Diabetes typ 2 som hade svårt att hålla sin HbA1c under kontroll, hade signifikant lägre nivåer av Akkermansia jämfört med dem som svarade bra på behandlingen. (14)
Intressant nog kan Metforminets antidiabetiska verkan bero på dess uppreglering av bägareceller som förtjockar slemhinneskiktet, främjar tarmbarriärfunktionen och ger en antiinflammatorisk effekt, liknande A.M. (15)
◊ Metabolt Syndrom
Metabolt syndrom (insulinresistenssyndrom) klassificeras som ett kluster av symtom (bukfetma, insulinresistens, dyslipidemi och högt blodtryck) som ökar risken för hjärtsjukdom, typ 2-diabetes och stroke.
Vid den första Akkermansia-interventionsstudien på människor, gavs överviktiga/feta vuxna med insulinresistens dagliga pastöriserade A.M.-tillskott under tre månader och noterades signifikanta förbättringar av insulinkänslighet, fastande insulinnivåer och totalt kolesterol. Det minskade också kroppsvikt, fettmassa, höftomkrets, förbättrad leverfunktion och inflammatoriska markörer (16).
Dessa resultat visar att A.M. är en säker och effektiv behandlingsstrategi för att skydda mot kardiovaskulära och metabola sjukdomar.
◊ Alzheimers sjukdom
Alzhemiers sjukdom har även kallats diabetes typ 3. I likhet med fetma och typ 2-diabetes är Akkermansia-nivåerna också låga vid Alzheimers sjukdom. Dessa metabola störningar går ofta hand i hand och delar många likheter (insulinresistens, inflammation, tarmdysbios) (17).
Studier på möss rapporterar ett negativt samband mellan Akkermansia och amyloid-beta-plack, en egenskap hos Alzheimers sjukdom (10)(18)(19).
◊ Cancer
Forskning visar att Akkermansia kan bidra till att förbättra resultatet av vissa cancerimmunterapier (20)(21).
I en studie av lung- och njurcancerpatienter hade de med relativt överflöd av Akkermansia ett bättre svar på immunterapi än patienter som tog antibiotika (20).
För att bekräfta detta gjordes en fekal transplantation (avföringstransplantation) från patienter med riklig A.M. till antibiotikabehandlade möss och fann just att effektiviteten av immunterapibehandling och positiva resultat ökade (20).
◊ Autoimmunitet
Forskningen av Akkermansia vid autoimmunitet rapporterar lägre nivåer vid tillstånd som Reumatoid Artrit (22), psoriasis (23) (24) och typ 1-diabetes (25) och andra rapporterar högre nivåer vid tillstånd som eksem och multipel skleros (22)(26)(27).
Anledningen till att A.M-nivåerna kan vara högre vid vissa autoimmuna tillstånd kan bero på att den överäter tarmslemhinnan, vilket i sin tur skapar en läckande tarm (26). Detta fynd är dock till stor del baserad på observationsbevis och tar inte hänsyn till alla faktorer som spelar in i autoimmunitet som exponering för tungmetaller, bakteriella infektioner, matallergier och känslighet, patogener, antibiotika, genetik, stress och så mycket mer.
◊ Irritabel tarm, IBS Irritable Bowel Disease (IBD)
Tarmdysbios är inblandad i utvecklingen av nästan alla kroniska sjukdomar, men IBD-patienter har några av de värsta obalanserna i mikrobiomet i tarmen. Inte överraskande kan det också finnas en plats för A.M. i den kliniska behandlingen av IBS.
En studie administrerade fekala transplantationer från friska donatorer, till patienter med IBS och fann ökad mångfald av bakteriearter och en minskning av buksmärtor omvänt relaterat till ett överflöd av A.M. (28).
En annan studie visade skydd mot ulcerös kolit hos möss, som fick A.M. som tillskott . Forskare fann förbättring i kolit-inducerad viktminskning, förbättrad tarmbarriärfunktion och färre inflammatoriska molekyler än kontrollgruppen (29).
Hur ökar man Akkermansia Muciniphila?
För den som har A.M. men en låg förekomst där bakterien är svältfödd och på utdöende, kan man bjuda bakterierna på festmåltider så de kan växa till och frodas, med en mängd olika prebiotiska livsmedel som innehåller fibrer, omega 3 fettsyror och polyfenoler. Vi kan inte bryta ner de prebiotiska fibrerna i vegetabiliska livsmedel, så de goda bakterierna i våra tarmar gör det åt oss. De tjänar på att ha en fiberfest och vi drar nytta av de SCFA-tarmstärkande metaboliter som de producerar.
Växtbaserad mat innehåller också polyfenoler, de fytokemikalier som ger frukt och grönsaker sina vackra och livfulla färger. Polyfenoler skyddar växter från rovdjur och skyddar oss från sjukdomar genom att uppreglera vår kropps naturliga antioxidantsystem och optimera vår tarmflora.
Det innebär alltså att man behöver äta stora mängder av fisk och skaldjur, grönsaker, rotfrukter och bär.
A.M älskar ellaginsyra, en polyfenol som förekommer i bär och vissa nötter (29). Den älskar också katekiner och tanniner från grönt te (31). Här är en lista över livsmedel som naturligt ökar Akkermansia-nivåerna (8)(30-32):
– Granatäpplen
– Tranbär
– Hallon
– Björnbär
– Blåbär
– Jordgubbar
– Vindruvor
– Äpplen
– Valnötter
– Pekannötter
– Te Fermenterat rött te PU-EHR och Grönt te som Mathca
Starta dagen med en smoothie för tarmreparation som gynnar A.M
Det är viktigt att få in ovanstående livsmedel i din dagliga kost för at se se om du märker några fördelar med att öka dina Akkermansia-nivåer. Genom att göra det stödjer du inte bara din tarmhälsa, utan du hjälper också till att sänka din risk och svårighetsgrad av kroniska sjukdomar som fetma, typ 2-diabetes, metabolt syndrom, IBS, cancer och vissa autoimmuna tillstånd.
Reparera tarmen med en daglig smoothie SE recept:
Akkermancia Muciniphila som tillskott
I de fall där man i ett mikrobiomtest inte kan hitta några Akkermancia alls eller ett minumum så kan det vara bra att även tillföra ett tillskott av Akkermancia. Helt nyligen knäckte ett företag koden för att kunna framställa Akkermansia som tillskott. Då det är en komplicerad process så är kostnaden relativt hög. Men för den som har en bräcklig hälsa på grund av frånvaro av A.M. är det ändå en god investering att ta en kapsel om dagen i 3 månader. Givetvis tillsammans med A.M. vänlig kost för att få igång den egna produktionen igen.
Läs mer och beställ här
Fakta om Akkermansia
Bakterien är relativt nyupptäckt den isolerades 2004, och har sitt namn efter den Holländske forskaren Antoon Akkermans. Det latinska ordet muciniphila betyder mucinälskare, då den äter mucinet (slemmet) i tarmslemhinnan, vilket i sin tur stimulerar till en frisk tillväxt av ny tarmslemhinna.
Lite fakta om Faecalibacterium Prausnitsi
Faecalibacterium Prausnitsi är en annan viktig bakterie i tarmfloran som nämns i början av artikeln. En hälsosam nivå av den är att den förekommer till 5 – 15% i tarmen. Den producerar butyrat och älskar fibrer som inulin, FOS, maltodextrin och pektin. Den är antiinflammatorisk och betecknas av forskare som framtidens probiotika.
Finns det några risker med mycket Akkermansia?
En biologisk mångfald där inte en bakterie överlever utan en flora med olika mikrober som lever i symbios verkar vara det optimala. Många bakterier hjälper varandra och är beroende av att det finns flera olika stammar för att kunna överleva. Om någon försvinner eller minskar markant kan andra ta över och antingen hjälpa eller om de är patologiska stjälpa balansen.
Det finns några observationsstudier som visar högre nivåer av Akkermansia vid vissa autoimmuna sjukdomar som MS, medan andra studier indikerar lägre nivåer. Som nämnts tidigare kan vi inte dra definitiva slutsatser baserat på observationsbevis eftersom det finns för många variabler som kan påverka resultatet.
Den enda randomiserade kontrollerade studien vi har på Akkermansia på människor fann dock att den var säker, vältollererad och effektiv för att förbättra metabola parametrar som insulinkänslighet, inflammation, totalt kolesterol, kroppsvikt och fettmassa jämfört med kontrollgruppen ( 16).
Kommentar från Dr Marc Hayman
Baserat på min personliga erfarenhet, den aktuella forskningen och de kliniska bevisen jag har samlat in från arbetet med patienter, är det tydligt att Akkermansia är en viktig medlem av vår tarmmikrobiotas ekosystem genom att stärka vår tarmbarriär. En stark tarmbarriär är avgörande för att återställa tarmhälsa (ta det från mig) och en hörnsten för att förebygga kroniska sjukdomar och optimal hälsa och livslängd.
Hur vet man om man har Akkermancia muciniphila i tillräckliga mängder?
Att mäta den biologiska mångfalden av mikrober i tarmen är viktigt vid alla former av besvär och autoimmuna sjukdomar. Det är viktigt att inse att det inte finns någon ”en mikrob som passar alla” när det gäller att fixa tarmen – det är aldrig så enkelt! Även om Akkermansia är en viktig del, måste vi överväga hela bilden – samspelet mellan bakterier som utgör vårt mikrobiom i tarmen såväl som individens miljö, kost och livsstil. Det finns flera olika tester att tillgå på mikrobiomet. Ju fler bakterier som kan hittas, ju bredare och större bild. Själv använder jag ett väldigt omfattande test SmartgutDNA som skickas till ett lab i Australien. Där får man svar på fler än 10 000 bakterier från olika stammar. Man kan ha ett överflöd av olika bakterier både de som är bra för hälsan och de som är patologiska och skapar inflammationer.
I min kliniska praktik där jag har träffat så många med autoimmuna besvär. Både i min egen kamp mot autoimmun sjukdom och hos flera av dem jag träffar, var ökningen av A.M. avgörande för att återställa hälsan.
Det är viktigt att överväga hela bilden – samspelet mellan bakterier som utgör vårt mikrobiom i tarmen, såväl som individens miljö, kost och livsstil.
Att öka mina egna A.M-nivåer var en viktig del av min hälsoresa som jag jobbar med fortfarande. Det hjälpte mig att bli bättre från min läckande tarm och avgifta mig från tungmetaller.
Därför är ett större DNA test på mikrobiomet i tarmen av stort värde, för att se hur det står till med diversiteten och mångfalden av mikroorganismer i tarmen, liksom en obalans och en överväxt av patologiska bakterier.
Ta mikrobiomtest så du vet
Ett enklare billigare test kan ge svar om just A.M., men ett mera omfattande test ger givetvis en mera omfattande helhetsbild och chansen att lyckas åtgärda obalanser i tarmen är betydligt större.
Vid omtestning kan ett billigare test bli aktuellt.
Båda testerna kan du ta hemma själv i lugn och ro och skicka in och få genomgång via Ingalill
Vill du veta mera om dessa tester så kan du kontakta mig så berättar jag mer.
Kontakta Ingalill om tester
Referenser:
1-8
- Zhou K. Strategies to promote abundance of Akkermansia muciniphila, an emerging probiotics in the gut, evidence from dietary intervention studies. J Funct Foods. 2017;33:194-201. doi:10.1016/j.jff.2017.03.045
- Naito Y, Uchiyama K, Takagi T. A next-generation beneficial microbe: Akkermansia muciniphila. J Clin Biochem Nutr. 2018;63(1):33-35. doi:10.3164/jcbn.18-57
- Zhang L, Qin Q, Liu M, Zhang X, He F, Wang G. Akkermansia muciniphila can reduce the damage of gluco/lipotoxicity, oxidative stress and inflammation, and normalize intestine microbiota in streptozotocin-induced diabetic rats. Pathog Dis. 2018;76(4):10.1093/femspd/fty028. doi:10.1093/femspd/fty028
- Everard A, Belzer C, Geurts L, et al. Cross-talk between Akkermansia muciniphila and intestinal epithelium controls diet-induced obesity. Proc Natl Acad Sci U S A. 2013;110(22):9066-9071. doi:10.1073/pnas.1219451110
- Cani PD, de Vos WM. Next-Generation Beneficial Microbes: The Case of Akkermansia muciniphila. Front Microbiol. 2017;8:1765. Published 2017 Sep 22. doi:10.3389/fmicb.2017.01765
- Hansson GC. Mucins and the Microbiome. Annu Rev Biochem. 2020;89:769-793. doi:10.1146/annurev-biochem-011520-105053
- Bian X, Wu W, Yang L, et al. Administration of Akkermansia muciniphila Ameliorates Dextran Sulfate Sodium-Induced Ulcerative Colitis in Mice. Front Microbiol. 2019;10:2259. Published 2019 Oct 1. doi:10.3389/fmicb.2019.02259
- Zhou K. Strategies to promote abundance of Akkermansia muciniphila, an emerging probiotics in the gut, evidence from dietary intervention studies. J Funct Foods. 2017;33:194-201. doi:10.1016/j.jff.2017.03.045
9-16
- Dao MC, Everard A, Aron-Wisnewsky J, et al. Akkermansia muciniphila and improved metabolic health during a dietary intervention in obesity: relationship with gut microbiome richness and ecology. Gut. 2016;65(3):426-436. doi:10.1136/gutjnl-2014-308778
- Ou, Z., Deng, L., Lu, Z. et al. Protective effects of Akkermansia muciniphila on cognitive deficits and amyloid pathology in a mouse model of Alzheimer’s disease. Nutr. Diabetes 10, 12 (2020). https://doi.org/10.1038/s41387-020-0115-8
- Plovier H, Everard A, Druart C, et al. A purified membrane protein from Akkermansia muciniphila or the pasteurized bacterium improves metabolism in obese and diabetic mice. Nat Med. 2017;23(1):107-113. doi:10.1038/nm.4236
- https://www.medscape.com/viewarticle/953816?src=WNL_mdpls_210702_mscpedit_wir&uac=401132CJ&spon=17&impID=3482285&faf=1
- Gurung M, Li Z, You H, et al. Role of gut microbiota in type 2 diabetes pathophysiology. EBioMedicine. 2020;51:102590. doi:10.1016/j.ebiom.2019.11.051
- Shih CT, Yeh YT, Lin CC, Yang LY, Chiang CP. Akkermansia muciniphila is Negatively Correlated with Hemoglobin A1c in Refractory Diabetes. Microorganisms. 2020;8(9):1360. Published 2020 Sep 5. doi:10.3390/microorganisms8091360
- Shin NR, Lee JC, Lee HY, et al. An increase in the Akkermansia spp. population induced by metformin treatment improves glucose homeostasis in diet-induced obese mice. Gut. 2014;63(5):727-735. doi:10.1136/gutjnl-2012-303839
- Depommier C, Everard A, Druart C, et al. Supplementation with Akkermansia muciniphila in overweight and obese human volunteers: a proof-of-concept exploratory study. Nat Med. 2019;25(7):1096-1103. doi:10.1038/s41591-019-0495-2
17- 24
- Walker JM, Harrison FE. Shared Neuropathological Characteristics of Obesity, Type 2 Diabetes and Alzheimer’s Disease: Impacts on Cognitive Decline. Nutrients. 2015;7(9):7332-7357. Published 2015 Sep 1. doi:10.3390/nu7095341
- Harach T, Marungruang N, Duthilleul N, et al. Reduction of Abeta amyloid pathology in APPPS1 transgenic mice in the absence of gut microbiota [published correction appears in Sci Rep. 2017 Jul 10;7:46856]. Sci Rep. 2017;7:41802. Published 2017 Feb 8. doi:10.1038/srep41802
- Kowalski K, Mulak A. Brain-Gut-Microbiota Axis in Alzheimer’s Disease. J Neurogastroenterol Motil. 2019;25(1):48-60. doi:10.5056/jnm18087
- Routy B, Le Chatelier E, Derosa L, et al. Gut microbiome influences efficacy of PD-1-based immunotherapy against epithelial tumors. Science. 2018;359(6371):91-97. doi:10.1126/science.aan3706
- Chen Z, Qian X, Chen S, Fu X, Ma G, Zhang A. Akkermansia muciniphila Enhances the Antitumor Effect of Cisplatin in Lewis Lung Cancer Mice. J Immunol Res. 2020;2020:2969287. Published 2020 Aug 7. doi:10.1155/2020/2969287
- Volkova A, Ruggles KV. Predictive Metagenomic Analysis of Autoimmune Disease Identifies Robust Autoimmunity and Disease Specific Microbial Signatures. Front Microbiol. 2021;12:621310. Published 2021 Mar 4. doi:10.3389/fmicb.2021.621310
- Scher JU, Ubeda C, Artacho A, et al. Decreased bacterial diversity characterizes the altered gut microbiota in patients with psoriatic arthritis, resembling dysbiosis in inflammatory bowel disease. Arthritis Rheumatol. 2015;67(1):128-139. doi:10.1002/art.38892
- Tan L, Zhao S, Zhu W, et al. The Akkermansia muciniphila is a gut microbiota signature in psoriasis. Exp Dermatol. 2018;27(2):144-149. doi:10.1111/exd.13463
25 – 32
- Lakshmanan AP, Kohil A, El Assadi F, et al. Akkermansia, a Possible Microbial Marker for Poor Glycemic Control in Qataris Children Consuming Arabic Diet-A Pilot Study on Pediatric T1DM in Qatar. Nutrients. 2021;13(3):836. Published 2021 Mar 4. doi:10.3390/nu13030836
- Zheng H, Liang H, Wang Y, et al. Altered Gut Microbiota Composition Associated with Eczema in Infants. PLoS One. 2016;11(11):e0166026. Published 2016 Nov 3. doi:10.1371/journal.pone.0166026
- Gianchecchi E, Fierabracci A. Recent Advances on Microbiota Involvement in the Pathogenesis of Autoimmunity. Int J Mol Sci. 2019;20(2):283. Published 2019 Jan 11. doi:10.3390/ijms20020283.
- Cruz-Aguliar RM, Wantia N, Clavel T, et al. An Open-Labeled Study on Fecal Microbiota Transfer in Irritable Bowel Syndrome Patients Reveals Improvement in Abdominal Pain Associated with the Relative Abundance of Akkermansia Muciniphila. Digestion. 2019;100(2):127-138. doi:10.1159/000494252
- Bian X, Wu W, Yang L, et al. Administration of Akkermansia muciniphila Ameliorates Dextran Sulfate Sodium-Induced Ulcerative Colitis in Mice. Front Microbiol. 2019;10:2259. Published 2019 Oct 1. doi:10.3389/fmicb.2019.02259
- Evtyugin DD, Magina S, Evtuguin DV. Recent Advances in the Production and Applications of Ellagic Acid and Its Derivatives. A Review. Molecules. 2020;25(12):2745. Published 2020 Jun 13. doi:10.3390/molecules25122745
- Jeong HW, Kim JK, Kim AY, et al. Green Tea Encourages Growth of Akkermansia muciniphila. J Med Food. 2020;23(8):841-851. doi:10.1089/jmf.2019.4662
- Garcia-Mazcorro JF, Pedreschi R, Yuan J, et al. Apple consumption is associated with a distinctive microbiota, proteomics and metabolomics profile in the gut of Dawley Sprague rats fed a high-fat diet. PLoS One. 2019;14(3):e0212586. Published 2019 Mar 14. doi:10.1371/journal.pone.0212586
0 kommentarer