Glutenfritt varför då?

Glutenfritt varför då?

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Glutenfritt, innebär mat helt utan spannmål. I Paleo och antiinflammatorisk kost utesluts spannmål under en period eller under resten av livet. Varför då?

Jag får ofta den frågan och här kommer några svar som kan öka förståelsen och på så sätt öka motivationen för att ställa om sin kost.  För att kunna förklara det behöver man förstå vad gluten är och vad som orsakar inflammation i kroppen och läckande tarm.

 

Gluten och andra proteiner

Ordet gluten kommer från latin och betyder klister. Jfr glue på engelska. Vilket ju är talande då det är just den klistereffekten man varit ute efter, när man bakat vitt bröd. Glutenfritt mjöl däremot saknar den effekten och därför kan brödet bli mer kompakt och smuligt.

Gluten är ett samlingsnamn på 20 000 olika molekyler av proteiner, de mest kända och utforskade är glutein och gliadin som finns i vete, råg och korn. Dessa är svåra att bryta ner i tarmen till aminosyror, framförallt är gliadin extra svårt  för tarmen att hantera.

Gluten finns i vete, råg och korn. Även om havre är glutenfritt, då det innehåller ett annat protein, så är det viktigt att undvika havre då det både skördas och odlas ihop med andra spannmål. Glutenfri havre är odlat separat under mer skyddande förhållanden men är inte helt garanterat glutenfritt.

Protein av gluten förekommer i många olika matprodukter som pasta, senap, panering med mera men också i soja, miso, falafel, rostad lök. Så läs alltid på innehållsförteckningen.

Vi har väl alltid ätit spannmål?

Som moderna människor har vi vandrat på jorden i i 200 000 år. Arkeologiska skelettmaterial visar vad våra förfäder ätit och deras hälsotillstånd. Under denna ogripbart långa tidsrymd har vi överlevt utan tillgång till mediciner, läkare, fejkmat och vaccinationer.
Människan har ätit spannmål som basföda i 10 000 år, det var då man i Mellanöstern började bruka jorden och odla spannmål. Det låter ju länge men i ett evolutionärt perspektiv är det alldeles för en kort tid för att en genetisk anpassning ska vara möjlig.

Fullkorn är inget alternativ eller bättre, det innehåller fortfarande både gluten, gliadin och antinutrienter.

De senaste 50 åren har kosten försämrats drastiskt

Det raffinerade vetet har vi endast ätit i 50 år det är som en millisekund av hela mänsklighetens historia. Ohälsa på grund av spannmål har ökat, genom att man vill ha ut mer gluten (klister) och större korn för ekonomins skull. Denna utveckling gör har gjort att spannmål blivit allt mer raffinerade och ännu sämre ur ett hälsoperspektiv. Det tillsammans med att vi äter mer socker, sötningsmedel, processad mat med sämre näringsinnehåll i allmänhet, gör att känsligheten ökar.

Professor emeritus i arkeologi Göran Burenhult skriver 2015 i tidningen Medicinsk acccess om hur vår livsstil och intag av föda drastiskt förändrats under de senaste 50 åren.
Han påpekar att 80% av det vi äter i västvärlden idag är artfrämmande och att mer än 40% av den mat som säljs i butikerna är direkt skadligt för oss. Han menar vidare att dagens folksjukdomar har vi fått av spannmål, mejeri och raffinerat socker och salt. Den drastiska ökningen demenssjukdomar tex har visats i forskning ha bidragits av fettsnål mat och ett stort intag av gluten.

Bilden med vetet visar hur fröna hänger tungt, ursprungsfröna var betydligt mindre och stjälken orkade hålla upp hela strået med frön och allt.

 

Antinutrienter i spannmål

Spannmål innehåller inte så mycket näring som man vill göra gällande, däremot innehåller de en del antinutrienter. Vi är gjorda för att kunna hantera antinutrienter i mindre mängder, vid större intag kan de ge stora problem för hälsan.

Till spannmålens antinutrienter hör följande ämnen:

◊ Lektiner

Ett protein som växterna använder som ett gift för att vi inte ska äta upp dem.

◊ Enzymhämmare

Proteiner som hämmar bildningen av matsmältningsenzymer som amylas och proteas, vilket kan leda till störningar i bukspottkörteln.

◊ Gluten

Olika proteiner som är svåra för tarmen att bryta ner. Se nedan

◊ Saponiner

I en redan irriterad och inflammerad tarm med begränsad slembarriär kan saponinerna lösa upp tarmväggen och skapa en läckande tarm.

◊ Fytiner och Oxalsyra

Båda dessa binder viktiga mineraler som hindrar upptaget av näringen och kan ge näringsbrist.
Vid stort intag av oxalsyra kan det ge njur o gallsten  genom kristallbildande salter. Dessa vassa kristaller kan gå ut i blodet och till kroppens vävnader och ställa till med inflammationer.

 

Glutenintollerans och glutenkänslighet vad är skillnaden?

Celiaki – glutenintollerans

Celiaki är en autoimmun sjukdom då man utvecklat en allergi för gluten, som skapat en irritation och inflammation i tarmen med svåra symtom som följd. Cirka 2 procent av alla svenskar har detta problem och det verkar öka hos barn.
Autoimmunitet innebär att immunförsvaret reagerar och börjar bildar antikroppar och angriper vävnaden i tarmen.

Symtomen innebär starka reaktioner i tarmen med kramper, diarré och trötthet. På sikt ger det skador på tarmväggen, viktnedgång, blodbrist och annan näringsbrist.

25% av personer med celiaki har andra autoimmuna sjukdomar.

Glutenintollerans kan hittas i ett vanligt allergiprov med test av IgE.

Tyst Celiaki,
En lurig sjukdom som de ger inte de traditionella symtomen utan kan hittas med hjälp av antikroppar. Sjukdomsförloppet kan ge astmaliknande symtom, diabetes typ 1.

 

Glutenkänslighet

En överkänslighet mot gluten innebär även det att det uppstår reaktioner från immunförsvaret.

Känslighet är betydligt vanligare än vad vi tror, det kan vara upp till 30 gånger vanligare än celiaki.
I funktionsmedicin tas tester på det genom att även testa IgG och IgA. Det ger en god indikation på glutenkänslighet, men som sagt det finns så mycket andra ämnen i tex spannmål som kan ge reaktioner. Det enklaste sättet är att äta glutenfritt och undvika alla spannmål under 1-4 månader för att se om symtomen minskar/försvinner. Tiden 1-4 månader är individuell, beroende på varje enskild person och sedan testa att introducera igen om det uppstår en reaktion.
Känslighet är kopplat till IBS, det har visat sig att 30% av de med IBS också är överkänsliga för gluten. Inflammationen i tarmen gör att hela immunförsvaret blir överkänsligt och kan reagera mot olika födoämnen som tex gluten och mjölk.

Om man fått i sig gluten tillfälligt kan det hjälpa att tillsätta enzymer som endopeptidas PEP  och DDP-IV som spjälkar aminosyrorna. Att ge enzymer som tillskott är ingen behandling, utan mer ett tillfälligt ”plåster på såren”, om man fått i sig gluten av misstag, det ersätter inte en glutenfri kost.

 

Non Celiac Gluten Sensitivity (NCGS)

Reaktioner utan påvisbar glutenallergi, handlar om att även om man inte har en påvisbar allergisk reaktion för gluten, kan symtomen försvinna när man äter glutenfritt och utesluter spannmål. Många beskriver mindre trötthet , ökad prestation och ökad motivation.

Intressanta studier visar att idrottsprestationer, kan ökas med glutenfri kost.
Förklaringen kan vara att det finns 21 olika proteiner som kan kopplas till allergiska reaktioner, det gör att även om man inte får en reaktion med IgE för gluten så kan reaktioner kopplas ihop med vete, råg och korn.

 

Korsreaktioner

För att komplicera det hela kan korsreaktioner med andra spannmål förekomma som tex havre, hirs, majs, quinoa, teff och ris.  Därför är det viktigt att äta inte bara glutenfritt, utan att utesluta alla spannmål och spannmålsliknande mat, för att slippa reaktioner, tills tarmen är helt läkt eller för resten av livet, beroende på vilka symtom man haft.

 

Immunförsvaret i tarmen

Tarmens immunförsvar benämns som GALT – gut associated lymphiod tissue. Vid celiaki lär sig immunförsvaret att känna igen gluten (tex glutein och glidain) och det bildas antikroppar för att bekämpa inkräktarna. Immunförsvaret betraktar glutenproteinerna som en farlig fiende. Då uppstår inflammatoriska reaktioner som ger kramper, diarré och slemtillbandad illaluktande avföring, ibland förekommer blödningar i tarmen.

 

Läckande tarm

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

I tarmluddet finns normalt transaminas, ett enzym som har till uppgift att bryta ner bla glutenproteinerna. När inflammationen uppstår försvinner det skyddande slemmet och tarmluddet förstörs det får till följd att även dessa viktiga enzymer försvinner.

Zonulin är ett ämne som har till uppgift att rensa ut gifter vid tex matförgiftning och virus och andra ämnen som immunförsvaret betraktar som fiender.  Ämnet Zonulin fungerar genom att lösa upp limmet (tight junction) mellan tarmcellerna med effekten att kunna släppa in mer vatten och man får diarré.
Vid tillfälliga matförgiftningar läks detta ihop igen. Vid upprepad tillförsel av gluten bryts tarmslemhinnan ner kontinuerligt. Då uppstår en läckande tarm.

Då läcker tarmen ut osmälta aminosyror och andra oönskade ämnen som kan hamna i blodet och skapa kroniska inflammationer och allergiska reaktioner. Detta ökar risken för olika autoimmuna sjukdomar som rosacea, Ulcerös colit, Mb Chron, celiaki, Hashimotos, Graves, fibromyalgi, Reumatiod Artrit mm.
Får detta fortgå, uppstår flera kroniska autoimmuna sjukdomar efter varandra. Kan man hitta grundorsaken till inflammationen så kan man också läka ut dessa sjukdomar och förhindra att fler uppstår.

En skadad tarm gör att det blir en obalans i mikrobiomet i tarmen (dysbios). Det gör att andra mikroorganismer som patologiska bakterier, svamp som Candida, får ökad chans att växa till och skapa symtom och sjukdomar.

Att läka en läckande tarm är viktigt.

Det går att läka en läckande tarm genom att du utesluter allt som kan irritera i tarmen och ge möjlighet för patologiska mikroorganismer att växa till och att inflammationsdrivande proteiner läcker ut i kroppen.

Cellerna i tarmens slemhinna kan förnyas relativt snabbt.  Det förutsätter att man endast tillför goda ämnen som gynnar läkning och tillväxt av mikrobiomet och eliminerar det som irriterar eller dödar den goda miljön.

Det är viktigt att öka diversiteten i mikrobiomet en frodig växlighet med miljarder bakterier. Det betyder att det behövs fler vänliga bakterier och bakteriestammar som kan frodas, utan att trängas undan av mera sjukdomsframkallande mikroorganismer.

♣ Eliminera det som kan irritera.

• Patologiska bakterier i för stor mängd, denna obalans kan ses i ett större mikrobiomtest.
• Infektionsframkallande bakterier i för stor mängd,det visas i ett större mikrobiomtest
• Gluten, mejeri, socker, fruktos, sorbitol (och andra artificiella sötningsmedel), tillsatser och miljögifter.
• Stress är den största boven till besvär med magen och tarmen. Vid stress regleras hela matsmältningssystemet ner, till fördel för att ge energi till musklerna för att kunna ”fly eller slåss”. Det bästa mot stress är fysisk rörelse och att lyssna på Mental Träning varje dag.
• Läkemedel: det finns en mängd olika läkemedel som kan slå ut den vänliga tarmfloran som antibiotika, saltsyrehämmare och smärtstillande.

 

♣ Öka Pre och probiotika

Prebiotika.
Fibrer är viktig mat för många olika bakteriestammar, för lite fibrer gör att bakterierna svälter ibland svälter de ihjäl och andra tar över som skapar obalans. I ett avancerat mikrobiomtest kan man hitta vilka bakterier som är i behov av olika sorters fibrer som gynnar olika vänliga bakteriestammar.
När vi får en irriterad tarm så tål vi inte så mycket fibrer och då minskar maten till tarmens vänliga bakterier och vi kommer snabbt in i en ond cirkel där vi svälter ut de viktiga bakterierna.

Vid en irriterad tarm får man introducera fibrer försiktigt, så de inte irriterar så beroende på person och status görs man upp en plan för hur och när de kan introduceras. Börja försiktigt med rotfrukter, bär, gröna bananer.
Bra prebiotika kan vara betaglukaner i svamp (ej de som finns i havre av förklarliga skäl), inulin (i svartrot och jordärtskocka),

Probiotika.
Att tillföra rätt sorts levande bakterier, kräver ett bra mikrobiomtest för att kunna gynna och tillföra det som är brist på. Att ta probiotika på måfå kan gynna helt fel bakterier och öka obalansen. Till probiotika räknas också fermenterad mat som rå äppelcidervinäger, kimchi, surkål, kombucha mm. Kan också behöva introduceras försiktigt.

Rätt näring ger tarmen det den behöver för att fungera optimalt och kunna smälta och ta upp bra näringsämnen. Tarmen behöver vitaminer, mineraler, fett, proteiner och fiberrik mat.

♣ Slembildande ämnen

För att hjälpa tarmens slemhinnor att återställa slemmet i tarmen kan man tillföra slemämnen från

• Aloe Vera
• Slippery Elm (röd almsbark)

Glutenfria produkter

Glutenfri mat är tyvärr inte det samma som hälsosam mat. Glutenfria produkter är ofta baserade på rismjöl, majs, sojamjöl, havremjöl osv. Det kan innehålla en mängd olika tillsatser och processade, genmodifierade ingredienser.

Håll dig till så rena produkter som möjligt, ekologiska, gärna närproducerade och som inte innehåller något i innehållsförteckningen som du inte själv har hemma i ditt kök.

Tillsatser och processad mat är ett hot mot hälsan och tarmen.

Exempel på funktionsmedicinska tester vid mage-tarm problem

♦ Avföringsprover

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

SmartDNA- mikrobiomtest,

CSAP, Comprehensive Stool Analysis & Parasitology med Zonulin

 

♦ Kapillära blodprover

Födoämnesöverkänslighet allergi: IgE, IgG, IgA antikroppar

♦ Urinprov

Organiska syror och miljögifter

 

♦ Självtest

Strikt eliminering
Var noga med att utesluta all form av spannmål och ät en antiinflammatorisk kost under 2 månader och utvärdera hur du mår. Ge akt på dig själv noga, det handlar om både kroppen och knoppen, magen, huden, slemhinnor, leder, och mentalt välmående.

 

 

För referenser och ännu mer info

– MUMS mat utan mojs och socker – antiinflammatorisk kost

– Frukost – gluten och mejerifri

– Kost, gluten och spannmål https://www.halsaochfunktionsmedicin.se/kost/gluten-och-spannmal

– Om mikrobiomet i tarmen:
Lär känna ditt mikrobiom  https://vipconsulting.se/akkermansia-muciniphila-lar-kanna-ditt-mikrobiom/