Nattsömn och Biologisk dygnsrytm – den cirkadiska rytmen

Nattsomn

Vår nattsömn styrs av vår biologiska dygnsrytm den så kallade cirkadiska rytmen. Den återfinns hos både människor, växter och djur och är påverkad av mörker och ljus.
Den är starkt förknippad med den hormonella balansen och en mängd andra biologiska processer hos människan och dessa är inställda på en viss ordning för nattsömnen. Vår biologiska dygnsrytm är 24 timmar och 11minuter plus/minus 16 minuter och den rättas ständigt till.

Viktiga hormonproducerande organ som påverkar din nattsömn

HormonorganHormonell balans är i högsta grad inblandat i sömnrytmen. Om något av de olika hormonproducerande organen störs, så påverkas även de andra. Hela kroppens självläkningsförmåga – homeostasen påverkas.

♦ Epifysen tallkottkörteln den viktigaste för din nattsömn

Bildar sömnhormonet Melatonin som gör oss sömniga.. Melatoninet som styrs av ljus och mörker ska normalt öka på kvällen, har sin topp vid midnatt och sjunker på morgonen. För att du ska få tillräckligt med Melatonin vill det till att hela kedjan fungerar genom tryptofanrik kost, B3 och B6 vitamin och magnesium. Melatonin bildas av tryptofan som bildar 5-HTP, som i sin tur skapar serotonin och av det bildas melatonin.

Melatoninsyntesen

♦ Hypofysen och Hypotalamus

Signaler skickat till de olika hormonbildande organen via hypotalamus. Hypotalamus är viktig för regleringen av dygnsrytmen, även den styrs av att ögat får in ljus på dagen och mörker på natten. Från ögat skickas signaler till en cellkärna i hypotalamus som korrigerar om dygnsrytmen och synkroniserar alla kroppens celler.

♦ Hur påverkar magen och tarmen nattsömnen?

I tarmen bildas serotonin som är viktig för melatoninsyntesen. Till tarmen från hjärnan finns förbindelser från Nervus Vagus som styr och ställer med parasympatiska (under vila) och det sympatiska nervsystemet (fight and flight). Idag ratar man allt mer och våra förbindelser mellan hjärnans välmående och tarmen (The gut-brain). Tarmbakterierna arbetar dessutom med olika saker på morgonen och kvällen.

Det är viktigt för hela systemet att du har fasta tider för mat och aktiviteter när du ska rätta till din dygnsrytm. Tänk på det när du ska byta kontinent och tid, det kan vara bra för ”jetlag” att ställa om mat-tiderna redan innan du flyger.

Hormonet leptin som utsöndras när vi sover minskar hungerkänslorna. Sömnstörningar gör att leptinet inte utsöndras som det ska och ger även en ökad hunger genom att hormonet grehlin ökar aptiten.

♦ Binjurar

Stress är den största orsaken till sömnbesvär, det ger nämligen störningar i binjurarna som gör att det bildas bland annat kortisol, DHEA och DHEA,s.

♦ Sköldkörteln

Personer med sköldkörtelbesvär vittnar om hur deras dygnsrytm förändras och att sömnen försämras, de är ofta trötta men kan inte sova.
Hypotyreos – Underfunktion av sköldkörteln ger ökad trötthet och många beskriver att de aldrig riktigt vaknar på dagen.
Hypertyreos – Överfunktion av sköldkörteln. Ger ökad vakenhet och lite svårare att koppla av på kvällen.


Detta är inlägg nummer 2 i serien sömn.
Du hittar det första här: 8 tips för bättre sömn 

Ingalill Vestman

Ingalill Vestman är ”sjuksköterskan som blev frisk” från en autoimmun sjukdom med hjälp av Må bra cocktailens 5 ingredienser. Hon beskriver sig själv också som ”barnmorskan som blev hormonnörd”.

Hon har utbildat sig inom näringsmedicin och funktionsmedicin. Du kan boka tid för konsultation inom följande områden:

Rådgivning – egenvård och hormonbalansering

  • Kvinno och klimakteriebesvär
  • Sköldkörtelbesvär Hypo och hypertyreos
  • Sömnbesvär
  • Stress – utmattning
  • Stärka immunförsvaret – långvariga infektioner
  • IBS och andra mag-tarmbesvär
  • Hårmineralanalys

Ja jag vill veta mer om vad det innebär att boka tid för konsultation