Persilja örtkrydda för hälsan

Persilja årets örtkrydda 2021

Persilja är en välkänd örtkrydda med antiinflammatoriska egenskaper för hälsan, och används både som en smakhöjare och dekoration i kulinarisk matlagning.

Herb Association utnämnde under våren 2021, persilja till årets örtkrydda, både för dess unika positiva egenskaper på hälsan och dess karakteristiska aromatiska smak.

  

 

 

3 olika sorters persilja

 

 

 

 

 

 

 

1. Petrocelium Crispum är den krusbladiga persiljan
2. Petrocelium Neapolitanum är den slätbladiga och benämns även som Italiensk persilja.Stjälkarna från dessa används finhackade och kokade som en viktig ingrediens i bearnaisesås.
3. Petrocelium Tuberosum är persiljeroten, en god rotfrukt i matlagning, som även den anses ha hälsobringande effekter. Du kan även använda blasten på den växten.

Näringsinnehåll

Örtkryddan innehåller 29 flavonidglycosider med signifikanta antioxidantiska effekter, som anses kunna passera blod-hjärnbarrären och stödja cognitiva funktioner. Persilja är rik på järn, kalium, vitamin A, B, C, K- vitamin(phylloquinone), klorofyll och fibrer. Den innehåller även essentiella aminosyror.

♥ C-vitamin i persiljan stärker den antiinflammatoriska effekten.

♥ K-vitamin hjälper kalcium att transporteras in i benvävnaden, den har en viktig del i varierande cellfunktioner bla att stödja blodets levring och hälsan för hjärta och kärl.

♥ Folsyra en viktig B-vitamin bla för att underlätta blodcirkulationen.

♥ Betakaroten som kan omvandlas till A-vitamin

Fler viktiga antioxidanter i persilja

♥ Apigenin

Den innehåller till 90% ren apigenin (diglucosid), och har högt innehåll av flavonoider med markanta antioxidationseffekter för att förebygga och reparera oxidativ stress.
Det är en gul antioxidant med ångestdämpande och lugnande effekter, det finns även i tex kamomill.
En ”in vitro” studie på apigenin publicerad i Journal Pub Med  visade att ämnet kan förstöra cancerceller upp till 86%.

♥ Quercetin

En ytterligare viktig antioxidant i persilja är Quercetin (gult färgämne i persilja, lök osv) som är en vanlig att använda vid allergi, virus och luftvägsinfektioner.

Antiinflammatorisk verkan

Persiljans flavonoider har studerats i samband med infektioner av virus, bakterier och svamp. Även i samband med cancer, njurbesvär och anses stödja leverns funktion.
Mindre studier har visat skyddande effekter för neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers och Parkinson.

Örten har använts traditionellt i medicinsk praktik för att kurera hjärt- och kärlsjukdomar, njurbesvär, diabetes och högt blodtryck. Senare studier har visat persiljans positiva effekt för kvinnans fertilitet och för att ha en lindrande effekt vid mensbesvär.

Även inom hudvård har forskare i Korea noterat den markant höga antioxidativa effekten för att motverka hudens åldrande.

Vanligt har varit att använda kryddörten vid artrit och ledinflammation.

 

För matsmältningen

Persiljan har setts kunna minska problem med gaser och kolik.

Persilja och njurarna

Eugenol som finns i växten, är en olja som har vätskedrivande verkan vilket är bra vid ledsmärtor och artrit. Roten har använts vid urinvägsbesvär, och används i Tyskland som prevention för njurstensbesvär. Där har det visats att njurstenarna kan återbildas, vid regelbundet intag av persilja.

 

Oro, ångest och depression

♥ Myristisin

är en välsmakande fettsyra i bla muskotnöt, dill och persilja.
Ämnet anses stämningshöjande och ångestdämpande. Det har visat sig öka serotoninhalten och beskrivs som ett amfetaminliknande ämne. Det är ett potent ämne och förgiftningssymptom har visats vid överkonsumtion av muskotnöt. Lagom är alltid bäst.
Studie publicerad 2021 på djur fann man att dagligt intag av persilja kan ha markanta effekter på ångest och depression. Myristicin anses kan även lugna ett överaktivt immunförsvar.

♥ Apigenin

Apigenin som omnämts ovan har  lugnande och ångestdämpande egenskaper.

Hur mycket persilja ska jag äta?

En näve persilja/dag kan vara lagom.
Liksom alla andra örter är måttlighet är bäst. Du får inte mer effekt av att äta mycket.

Oxalsyra

Persiljan är relativt rik på oxalsyra, så för den som inte kan bryta ner oxalsyra är det viktigt att hålla nere intaget. Några kvistar /dag räcker gott.
Ha inte persilja och annan oxalsyrarik grönsak som tex spenat och selleri i smoothie. Det blir för mycket och kan orsaka skada i kroppen.

 

Tips!

Hacka och frys in persilja, så du har till vintern?

För den som vill äta vitlök men inte lukta efteråt, är persilja en bra neutraliserande ört.

 

Recept på persiljete

Hacka en liten bit av persiljerot och ett par blad och häll över hett vatten.
Låt stå i 5 minuter.
Lägg i en skiva ekologisk citron och njut av drycken.

Du får ett välsmakande te som är välgörande för mage o tarm, som hjälper kroppen att rensa från bakterier, virus och svamp och normaliserar blodtrycket. Vid urinvägsbesvär kan du dricka 3 koppar av teet under en dag.

 

Fler recept på persilja

Sallad på glutenfri Tabbouleh

 

Bakgrund Historik

♣ Örtkryddan Persilja har sitt ursprung i Medelhavsregionen och tillhör selleriväxter med familjenamnet Apiaceae. Dit hör förutom selleri, även koriander, kummin, fänkål och dill.

♠ Den samodlas ofta med andra växter då doften avskräcker insekter ett exempel på det är att den skyddar lök från att bli angripen av lökflugan.

♠ Höga halter av flavonoider skyddar växten mot miljöpåverkan, och reglerar celltillväxt och dessutom attraherar den pollinerande insekter.

♠ Persilja är en tvåårig kryddört som blommar 2:dra året. Den är lättodlad på våra breddgrader.

 

Kommentar från Ingalill

Jag alltid haft ett gott öga för persilja och äter det gärna varje dag. Att gå ut i kryddlandet och riva av ett knippe och äta direkt är nog det godaste och så spara lite för att klippa över maten förstås.

Förutom att persiljan stimulerar smaklökarna och befrämjar hälsan, så ger den en kick av serotonin ett av mina favorithormoner för humöret.

Låt maten bli din medicin!